flaskbotten

Ligger i massorna sönder skrapad och blodig. 

Jag är kvar där du lämnade mig.

 

Vägen tar aldrig slut, haltandes fram till sjön står jag kvar. 

Kvar i trasorna som täcker resterna av min kropp, kvar med tårarna, jag är kvar med dig.
Du lämnade en del av dig själv på min kropp, jag fick din ångest och din plågade själ slängd över mig. 

Jag vet att du en gång har funnits, det är bara till att kolla på mig så får jag det bekräftat. 

 

Vi möts vid slutet av bryggan, du står snett bredvid mig och håller min hand. 

Våra händer förenas och vårt blod blandas. Våra kroppar är ett. 
Du har trängt dig in i min själ och lekt med den tills det blev din. 
Tills allt du sa blev det jag ville. 

 

Jag ligger fortfarande kvar i massorna, sönder skrapad och blodig. 
Jag är fortfarande kvar där du lämnade mig.