And now what?

Ångesten kryper närmre.
Känner dess kraft som blir allt starkare.

Vrider och vänder på mig.
Ingenting hjälper.
Tillbaka på ruta ett.
Ännu en gång.

Andas. Andas. Andas.
Handen på magen och känner hur bröstkorgen lyfts upp,
I ett djupt andetag.
Håller andan. 
Paniken som borde växt och smärtan som borde kommit. 
Dök aldrig upp.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0