Sparkar, skriker, spottar, fräser, slår

Jag måste vara helt jävla dum i huvudet.
 
Tårarna rinner fortfarande.
Känns som att allt gick i kras.
Så fort jag hörde ''Nej'' då fick jag tusen knivar i magen.
 
Allt brast, jag vet inte vem jag är.
Paniken är kvar, min bästavän.
Knivarna sitter kvar och jag hör hennes röst eka.
''Nej''
 
Jag förstår inte vad jag gör för fel, det skulle inte krävas något av henne.
Men det enda man får är ett iskallt ''Nej'',
Nejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnej.
Det är inte normalt att det ekar så i huvudet.
 
Det känns precis som att jag håller på att dö.
Jag får kämpa för varje andetag, paniken sprider sig i kroppen.
Det sticker, bränns, svider. Försöker få ut allt i kroppen.
Sparkar, skriker, spottar, fräser, slår.
Ingenting går.
Paniken är kvar, ekot är kvar, knivarna fortsätter hugga och tårarna strömmar fortfarande.

Jag måste vara helt jävla dum i huvudet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0